måndag 8 juli 2013

Naturkraft

Det blev ett avbrott i livet, en slags dödsförklaring som suddar ut gamla spår och mönster. Under ett kort ögonblick stod hjärtat stilla och blödde. Men som med mycket annat behövs det kaos för att man ska tumla runt och hamna på rätt väg igen. Det behövs orkanvindar som gör att man man blåser fram till något nytt. Med lite Voodoopulver började hjärtat att slå igen och Erzulie Freda sydde ihop det som blev kvar.

Jag fick ett jobb, jag fick ett hem, jag fick bli min egen. Det är en ganska bra grund att börja på. Och just nu breder dalaskogarna ut sig med all sin kraft. Naturen tycks ta över, den sväller och växer. Djuren flockas och bergen lyser blå i horisonten. Doften av frodig mark ligger tung, och då och då kan jag känna förnimmelsen av myrvatten och tall.

Förmodligen behöver jag lugnet. jag behöver andas och låta betongen ramla av min kropp.
Snart hörs skratten och ropen här borta. Då kommer de att samlas från alla håll och kanter, lockas hit till dans och sång, som om de vore dragna hit av fruktbarhetsguden själv. Jag ska stå i mitten, och välkomna allt.

fram tills dess dricker jag mitt kaffe och läser om skönheten personifierad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar