Ett lager av evighet - Försmak

Att nöta och stöta. Bygga upp och plocka isär. Det ger reflektioner och infallsvinklar på ett helt annat sätt. Det är som att så ett frö och vattna det med idéer. Snart växer det, från insidan, och brister ut i knoppar som exploderar till något fullständigt.

Jag lät en dikt födas på nytt. Det var snarare en tanke som fick form, ett utkast som fick mening. Den plockades isär, bytte språk, sattes ihop och fick liv igen. Den mognade och växte.
Med hjälp av en annan Lotusätare, så skapade vi en helhet.
Tack Thomas Kim Rasmussen!

Du gav dig själv till mig

utan rädsla eller tveksamhet

Och nu ser jag

ett lager av evighet på dina läppar

Ett flöde

från ett ändlöst djup

Jag känner en girig törst

Som du kan stilla

En smak av liv

att andas in

Bild: Tumblr

Andas in, andas ut.

Och med en utandning var livet över.

Det som andats fram och tillbaka,

över vatten och jord

lade sig stilla över alltet.

Vi drömde om att syresätta hela världen, du och jag.

Så kvävde vi varandra

på vår väg

Det behöver egentligen inte vara något negativt. Det finns så många vägar att gå, så många dörrar att öppna och stänga och när luften tar slut kan man alltid öppna ett fönster. Eller bara gå därifrån. Andas på ett annat ställe, eller genom någon annan.

Bild: Pinterest

Drömspel och Titanium

Det var som en utdragen kamp inatt. Dåtidsdrömmar som lämnade sådant avtryck att jag burit med mig det hela dagen. Att drömvärlden kan vara så intensiv, när det bara är hägringar innanför ögonlocken. Likväl känns det, fysiskt och psykiskt.
Det finns en kärna av verklighet i alla drömmar. Det kanske var det som gjorde mig upprörd.

Drömmen bar mig tillbaka till ett vitt hus ute på landet. En lillebror som jag vaggade till sömns medan jag stod i ett fält med betande får. Mörkblå, intensiv himmel. Metalliskt regn i luften. En känsla av en annan tid. Ett annat liv. Sen Malmö, detta liv. denna tid. Med titaner och splittrade tankar och kvävda hjärtan.

Du är en Titan

av muskler och vilja

en koloss av kraft

orubblig

som en Golem

tills jag vidrör din kärna

då rasar du

och finns inte mer.

Bild: Tumblr

Jag är trött på Titaner.