Jag vill
bygga din kropp i lera
Forma dina
drag och ge fyrkanter och cirklar mening
Jag vill känna
din värme mellan mina fingrar
Och som en
gud, vill jag blåsa dig tillbaka till livet
De tomma
rummen öppnar och stänger sina dörrar
Blåklockor
och lupiner vissnar
Krossas
Medan tiden sakta
äter oss alla.
Om jag bara
kunde bygga din kropp i lera
Återskapa
gamla dagar
Och ditt
leende
Då skulle
blommorna åter lysa
Åter andas
Åter leva.
Det är mer än ett halvår sedan en nära vän till mig försvann från den här världen. Varför detta kom över mig idag vet jag inte riktigt. Känslan av henne kommer och går, som om hon faktiskt vandrade in i rummet och besökte mig. Ibland vill jag gärna tro att det är det hon gör. Jag ser henne bland lila blommor och friska vindar. För det är där jag så gärna vill att hon ska vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar